Språkfilm 3 - Sexolekter och Kronolekter

http://goanimate.com/videos/0d8EqYHDkLUQ

Sexolekter och Kronolekter

Språksociologi är det svenska språkets ständiga omväxlingar beror på de kulturella och sociala förändringarna i samhället. Det svenska språket är under ständig omvandlig och utav en mängd olika faktorer som t.ex. kön, bostadsort, yrke, ålder och social status så ger detta oss människor olika talsätt. I sociolingvistik så finns det olika inriktningar och två av dessa är sexolekter och kronolekter. Dessa lekter har fokuset på människors skillnader i det talade språket då sexolekter är skillnaden mellan könen medans kronolekter är skillnaderna mellan specifika åldersgrupper.

Sexolekter är det som betraktas som typiska drag i det talande språket mellan män och kvinnor respektive skillnader. Enligt den brittiske språkforskaren Peter Trudgill så anser kvinnor att de pratar finare än män och att männen underskattar deras tal och skriftspråk.  

En kronolekt är skillnaden mellan språkbruket mellan olika åldersgrupper  t.ex. äldre människor som ofta pratar i ett lugnt tempo, grammatiskt korrekt och refererar ofta till ”jag kommer ihåg när jag var ung…” i argument. Ungdomar anser man istället ha ett ovårdat språk med slang, svordomar och förkortningar.

Diskurspartiklar är små ord som t.ex. typ och liksom och de används som utfyllningsord. Dessa ord sägs i olika kronolekter som ett ungdomsspråk och anses av andra kronolekter irriterande. Däremot så om dessa ord återkommer i många år så är det inte ett kronolektiskt drag utan då är det en språkförändring.

 

Övning: Dela klassen i två grupper, tjejer och killar. Sätt er ner och skriv ned alla färger ni kan på ett papper.

Diskutera: Vilken grupp skrev mest färger? Är tanken fördomsfull att man anser att kvinnor vet mer?

Övning: Eleverna delas in i grupper och alla får en papperslapp med en roll på, anta rollen och låt dina klasskamrater fundera ut vem du är.  

Litteraturreferens: Einarsson, Jan, 2004: Språksociologi 1 uppl Lund, Studentlitteratur

Av: Veronica Axelsson

Språkfilm 2 - Sociolekter

http://goanimate.com/videos/0D8IUbEk66zU?utm_source=linkshare

Språkfilm 1 - Dialekter

http://goanimate.com/videos/0Xrd3uTOhVdQ?utm_source=linkshare

Dialekt

Lektionsupplägg:

Introduktion till dialekter. Gå igenom lektionsmaterialet nedan och låt eleverna diskutera följande frågeställningar: 

- Vilken dialekt använder jag?
- Vilka faktorer påverkar min idiolekt? Exempel på faktorer är bostadsort och umgänge.
- Kommer det att finnas dialektala skillnader i svenskan i framtiden?

Vad är en dialekt?

Ordet dialekt kommer från grekiskans dia´lektos och betyder samtal eller sätt att tala. En dialekt är med andra ord en regional variant av ett språk, ett eget litet språk som talas av människor inom ett visst geografiskt område.

Trots att språket i Sverige är svenska, är inte språket identiskt över hela landet utan det finns regionala skillnader, det vill säga olika dialekter eller folkmål. Lyssna på olika dialekter genom att klicka på orden: Blekinge (Hällevik)Värmland (Dalby)Härjedalen (Vemdalen).

 

Dialektologi

På 1800-talet började forskare på allvar att intressera sig för de olika folkspråken, dialekterna i Sverige. Denna vetenskapliga studie kallas för dialektologi. Då var man mest intresserad av att kartlägga gamla dialekter för att förhindra att dessa dog ut i takt med att samhället industrialiserades och människorna flyttade från landsbygden till städerna. Än idag betraktas dialekterna ett viktigt kulturellt arv. Detta pågrund av att dialekterna är en del av vår identitet och ett sätt att uttrycka visa vem man är.

 

Idiolekt

Varje person har ett unikt språk, en unik dialekt, en så kallad idiolekt. Idiolekten formats av det liv som personen lever, de personer som denne träffar och de dialekter som de personerna pratar. Ens idiolekt påverkas även av vilken eller vilka platser man växer upp på och lever i. En och samma person kan alltså ändra idiolekt under sin livstid. Dagens teknik är något som underlättar detta och gör det möjligt att komma i kontakt med människor trots stora geografiska avstånd. En så självklar sak som att delta i sociala sammanhang eller ta del av exempelvis massmedia såsom radio och tv. Genom att höra andra människor tala får man ta del av nya uttryck och begrepp samt olika uttal av dessa vilket utvidgar sitt eget sätt att tala.

 

Dialektutjämning

I städerna blandades olika dialekter med varandra och människorna började omedvetet ändra sitt sätt att tala för att smälta in i och göra sig förstådda i den nya staden och i arbetslivet. Detta gjorde att de tidigare breda och grova dialekterna blev mer neutrala men även ordförrådet ändrades och dialektala uttryck både lades till språket, medan andra slutade användas och dog ut. På så vis skapades en ny dialekt och ett nytt sätt att tala. Därmed kan man konstatera att dialektkontakt leder till dialektutjämning. Somliga forskare menar att detta hotar de svenska ursprungsdialekterna och att detta kommer leda till att dialekterna på sikt kommer att dö ut.

 

Dialektanpassning efter situation och mottagare

Städernas sätt att tala blev förknippat med makt och hög socialstatus i samhället. Storstäderna stod och står för allt från handelsmöjligheter, industrier, kungligheter, politik och kändisskap. Därmed ansågs det som finare att tala, medan grova och breda ursprungsdialekter, från orter som legat mer isolerat och därmed bevarats i högre utsträckning gav intrycket av mindre status. Än idag märks detta på språket, ju mer formellt ett samtal är desto mindre dialektala uttryck använder sig talaren av. Vid informellt språkbruk, som i samtal mellan vänner och släktingar är dialekten däremot betydligt bredare.

Att använda dialektutjämning

I kommunikationen mellan människor gäller det att göra sig förstådd. Tänk dig att du befinner dig på en semestertripp i södra Skåne och har stannat till vid en glasskiosk för att göra en beställning. Dina kräsna och stundtals mycket krävande vänner väntar i bilen, och har mycket bestämda åsikter om allt från smaker på glassar till färger på skedar.

I den här situationen gäller det att du tonar ner din egen grova värmländska, men även att kassabiträdet anpassar sitt språkbruk och sänker sitt taltempo samt undviker de grövsta dialektala uttrycken. Detta för att ni ska förstå varandra och beställningen ska gå så smidigt som möjligt.

Denna anpassning är något som troligtvis sker automatiskt och ni båda försöker att använda ett språk som efterliknar det regionala standardspråket, de så kallade rikssvenskan, den skrivna svenskan. På samma sätt kan man ta avstånd från personer som man ogillar genom att exempelvis förstärka sin dialekt och på så vis försvåra kommunikationen med personen som mottar budskapet.

Referenser:  Jan Einarsson Språksociologi, Jörgen Birch-Jensen från rista till chatta

Elin Sanfridsson

Tabita på skrantabacken

Sociolekter

Cirka 30 minuters lektionstid

Introduktion (katederundervisning)

Den språkliga variationen som utmärker en särskild grupp kallas för sociolekt. Begreppet kan ibland förväxlas med dialekter som istället syftar på geografisk avgränsad variation.

Ordet sociolekt är en förkortning av social dialekt. Man kan beskriva det som språk som anger talarens tillhörighet i olika sociala grupper. Det är framförallt i uttal, ordböjning, ordval och ordförråd som man kan hitta språkliga skillnader.

 

Då klassamhället utformades så uppstod ett behov av att visa sin sociala status vilket gav upphov till begreppet sociolekt. Vi möter hela tiden olika typer av sociolekter dagligen. De är ofta kopplade till samhällsklasser men handlar numera även om gemenskaper i grupper som till exempel familj, fotbollslag, yrkesgrupper eller skolor. Man behärskar därför ofta flera olika sociolekter då man exempelvis går på en anställningsintervju eller då man pratar med ens förälder. Finns det ett "hemligt" språk bland grupperna?

Litteraturreferens: Einarsson, Jan, 2004: Språksociologi 1 uppl Lund, Studentlitteratur

Övning:

1. Vem är du?

Skriv ner dina egna sociala signalement på en post-it-lapp och placera den på dig under lektionen.

Exempel: ’flicka’, ’kvinna’, ’brandman’, ’elev’, ’feminist’, ’anarkist’…

2. Vilka olika grupper finns det i samhället?

Diskutera med bänkgrannen och ge exempel.

3. Ge exempel på en mening eller ord som är typiskt för de olika grupperna.

Exempel: Ge exempel på något som bara en gammal människa skulle säga.

Utgå utifrån:
- kön
- ålder
- klass
- media
- yrke
- utbildning
- intresse

Här kan du se några av kursmålen som eleverna uppnått i detta undervisningsmoment.


Av: Anna Andersson